TV4: Let's dance, rakt in i skamvrån

Precis som, sannolikt, minst var fjärde svensk satt jag och kollade på Let's dance ikväll. Ofta, ofta under programmet puffade man för sin sajt på tv4.se/letsdance och när vinnarna var utsedda tyckte jag det var dags för en reality check. Och jisses. Långt, LÅNGT, värre än jag trodde. Tittar igen i kalendern och gnuggar mig i ögonen. Jodå, det är 2007...

• Skärmdumpen visar läget kl 23.06. Då hade man iof uppdaterat toppnyheten, men man låg fortfarande och puffade för att man skulle in och rösta.
• På tal om puffen, numera borde vi väl för länge sedan ha sett det sista ”umlade” &-tecknet utskrivet på en sajt (kolla skrämdumpen, i "rösta-puffens" puss & kram)
  
• Deras programsajt är alldeles för reklamtung och flera av de redaktionella bitarna ligger helt utan anledning i tunga flashlösningar. Väldigt omodernt, och typiskt producerat med en väldigt gammal reklambyrås ”fingertopps-känsla”. Jag tror ni förstår precis vad jag menar...
• De har en webbtv-lösning med en player som känns som något från -99. Den funkar nätt och jämt allls för mig (kör mac, men ändå). Inga ordentliga kontroller, helskärm fungerar inte alls, den börjar inte spela automatiskt när den öppnas etc. Och javisst, youtube och google video fungerar alldeles utmärkt för mig. Undrat vad fyran betalat för sin spelare?
• Väldigt många delar är centrerade runt betallösningar. Ett exempel: bakgrundsbilder för 15 spänn. Det är ett hån.
• Slarvigt till tusen. Man puffar för en tävling med fina priser. Klicka där och möts av den krassa texten ”tävlingen är avslutad”

Sådär skulle jag kunna fortsätta länge. Glöm inte bort att jag är en bitter gammal man. Men det värsta har jag sparat till sist.

På knuff.se och bloggportalen.se ligger det hundratals inlägg om let's dance (med reservation för att man kan söka på många olika sätt. Färre blogginlägg är det iaf inte). Men den verkligheten existerar tydigen inte alls för tv4. Inte en bloggkoppling så långt ögar når. Får det verkligen vara så dåligt genomfört med ett program som har en så stor publik. Är det inte ren kapitalförstöring? Var är all riktig läsarmedverkan?

Finpressen om finalen: svd.se | dn.se
Fulpressen om finalen: aftonbladet.se | expressen.se (som för övrigt har en rolig rubbe;)


(förresten, helt rätt par vann. Heja Martin och Cissi, a job well done. Gift er nu!)

”Ebba-affären” belyser ett märkligt fenomen

Ebba von Sydow byter papperstidningen Veckorevyn mot att jobba enbart med deras sajt, www.veckorevyn.com. Good for you, Ebba!

Tyckte egentligen inte att det var så mycket att snacka om innan jag idag ser vad som händer i bloggosfären på tex knuff och bloggportalen. Till synes ändlösa spekulationer som baseras på att Ebba skulle fått sparken och att det här är en degradering. Jag har ingen som helst aning om vad som är sant eller inte. Men vad jag inte kan ställa upp på är att nätet skulle vara ett nerköp, en degradering. Vilken konstig utgångspunkt. Var vi inte överens om att internet är en kanal att räkna med, och om inte annat - att det är en fan så mycket roligare miljö att jobba i.

Om inte ens bloggarna kan hålla med om det så börjar man ju undra...

Två själar, samma tanke: Björn Jeffrey om vansinnet
Finpressen om Ebba: dn.se | svd.se

Danmark och sverige i topp - Helsingborg ligger mitt i smeten

Det går bra för både it-Danmark och it-Sverige. Nu far en ny rapport runt i världens alla medier och förkunnar att vår granne är mest IT i hela världen. ”The Global Information Technology Report” har publicerats sedan 2001 och för första gången är danmark i topp. Tvåa är sverige och övriga nordiska kompisaar ligger också bra till.

1. Denmark
2. Sweden
3. Singapore
4. Finland
5. Switzerland
6. Netherlands
7. US
8. Iceland
9. UK
10. Norway
11. Canada
12. Hong Kong SAR
13. Taiwan, China
14. Japan
15. Australia

Jag behöver väl inte påpeka att det känns rätt häftigt att bo precis där ettan och tvåan ligger närmast varandra. Man kan skämta om det, men det känns verkligen hur den här regionen vibrerar.

Om du inte nöjer dig med listan utan vill veta vad som finns bakom är det bara att dyka in på någon av de internationella nyhetssajterna. BusinessWeek är roliga när de slår knut på sig själv för att förklara USA:s ras till en sjunde plats.

”The U.S., which topped the Networked Readiness Index last year, dropped to No. 7 in part because of an increasingly slow and complex legal and regulatory environment. Professor Dutta points out that the U.S. is burdened by a cumbersome taxation system (ranked No. 31 in the world); a legal framework (ranked No. 25) that produces innumerable corporate lawsuits; and a limited use of ICT to streamline government (No. 40 in the world).”

Funny, isn't it?

Nå, du vet väl att vi fortfarande söker folk till hd.se.
Sugen på att jobba mitt i smeten?

Långläsning? Hit med webben då!

Det här är häftigt. I veckan, under det pågående ASNE, släppte Poynter rapporten: EyeTrack07: The Myth of Short Attention Spans

Extremt komprimerat kan man säga att den stora nyheten är att man konstaterat via ögonrörelsestudier att man läser mer av artiklarna online än i print. Fler artiklar läses till slut på nätet. Resultaten är preliminära och arbete pågår fortfarande, men man vågar alltså redan nu gå ut med en del material.

”Major finding: How much was read
Nearly two-thirds of online readers, once they chose a particular item to read, read ALL of the text.”

Det finns ett koppel matnyttigt slutsatser redan nu, i videofilmer, texter och korta presentationer. Den kompletta rapporten kommer i juni och då bör vi verkligen på allvar sätta oss in i den och dra lärdomar för alla våra produkter.

Läs mer: eyetrack.poynter.org

Tillfälligt avbrott...

Det här inlägget har ett enda syfte, att tala om för bloggkartan att jag finns i Helsingborg. Ursäkta bruset.

Pnina Yavari Molin om farorna med medborgarjournalistiken - men oj så fel det blir...

I en debattartikel i Journalisten skriver Pnina Yavari Molin:
Många faror med medborgarjournalistik

Hennes tes är att mediehusen riskerar att förlora trovärdighet genom att lägga allt för stor vikt vid medborgarjournalistiken. De outbildade icke-journalisterna är farliga:

”För demokratin är det allvarligt om våra makthavare granskas av personer som varken vet hur man gräver fram uppgifter, kollar fakta eller har tid för research.”

Oki, låt oss då titta på hur duktig Pnina själv är. Hennes artikel är inte lättkollad, men i ett fall presenterar hon faktiskt fakta.

”En google-sökning på ordet public journalism gav 57 200 000 träffar.”

Uppgiften stämmer. Nästan. Det är ett antal problem

• public journalism är inte ett ord, det är två ord. Google söker därför på både public och journalism. Inte konstigt att det ger många träffar.
  
• med en sökning på "public journalism" får man istället 257.000 träffar, citattecknen gör det till en fras och en korrekt sökning. Lite drygt 250.000 träffar är mycket, men inte så mycket med google-mått mätt.
• en mer vedertagen fras är "citizen journalism" och det ger ungefär 1.400.000 träffar.

Ett antal kardinalfel. Ganska lustigt i en text som handlar om hur duktig skribenten är och hur illa andra hanterar fakta.

Men vad som nästan är ännu värre är att hon tar en google-sökning som intäkt för att bevisa en väldigt luddig tes. Sökningen säger absolut ingenting om kvaliteten på dagens journalistik - varken den som utbildade journalister som Pnina svarar för eller den som våra aktiva medborgare ägnar sig åt. Den säger inte ens något om intresset från ägare och arbetsgivare för den sortens journalistik. Den sökningen säger bara precis att det finns så många sidor som ger träff på sökfrasen i googles index. Intressant möjligtvis, men inte för den här debatten.

Det enda hennes debattinlägg bevisar är att åsikt inte är detsamma som insikt och att de etablerade journalisternas egen agenda verkar fördunkla omdömet.

Notera också, skribenten är ingen dussin-journalist, utan presenterar sig som
ordförande, Göteborgs-Postens journalistklubb, ledamot i Journalistförbundets styrelse och Yrkesetiska nämnden.

Även hos beta alfa

Kalle Jungkvist och Anna Vegerfors från aftonbladet nya medier

Gamla redaktionella räven Kalle och relativt nykläckta
VD Anna berättar om Aftonbladet - och i synnerhet om vad man vill med sina lokala sajter.

Återkommer med mer inom kort, men redan nu måste jag hojta, angående webb-tv:

Inslag - Sändning 4-0
;)

Citygate forum 2007

Än så länge är det tomt på scenen. Men snart är det full aktivitet. Citygate forum är sannerligen inte årets hetaste event, men det är en fantastikt mysig känsla här. Det är lite som ett landsortspressens ”vem är vem”. Alla är här, typ. Och det finns alltid guldkorn bland talarna. I den mån det kommer fram något intressant kommer jag att uppdatera bloggen efterhand. Programmet finns här

Anlände tidigt, och har suttit här och försökt jobba en timme. Men det är inte lätt. Polopoly, Escenic och Mobiletech är som hungriga vargar. Och då har det alltså inte ens börjat än.

Det tog en bra stund in på eftermiddagen innan det kändes lönt att skriva något. Björn Jeffrey var bra, såklart, men det var väntat. Mer oväntat var hur bra Thomas Mattsson var. Körde en bra och balanserad preso om Expressens webbsatsning, med fokus på de lokala sajterna. Jag hoppas kunna länka till hans presentation sedan, för den innehöll en skön insikt i hur de resonerar. De har en bra och väl underbyggd strategi och plan för sin lokala satsning. Tex, de gör regelbundna marknadsundersökningar för att benchmarka mot de gamla lokala sajterna. Det brukar falla ut till att de får ungefär lika bra betyg. Intressant och viktigt för oss.

Men framförallt sa han, med emfas:

”webbtv på nätet handlar om inslag, sändingar är helt kört. Det är bara gamla journalister som vill ha det så, för att få bygga en flashig studio”

Inslag - Sändning 3-0. Och hör se'n ;)

Lovligt byte: de traditionella medierna

Guldspadeskandalen har satt igång ett slags omvänt mediedrev som piskar fram i orkanstyrka. En av de argaste kritikerna är min gamla vän, briljanta Erika Augustinsson. I en krönika i Metro tar hon i från tårna. Tonen är spetsig och raljerande, som sig bör i en krönika anno 2007:

[...] vem tror att försäljningssiffror, tittarsiffror, nätverk och kompistryck inte styr innehållet i det som rapporteras?

Nej, i det stora hela är det nog ingen som inte tror det. Vi driver ju en affär, också. Men Erika stannar inte vid ekonomin och marknadskrafterna, det finns visst djupare krafter som styr också:

Alla som jobbar i svenska medier är släkt, umgås med varandra eller är ihop, gifta eller skilda. Våra största mediehus går ihop i en sörja av inavel där alla ligger med alla.

Och visst, medievärlden är inte alls fri från de inslagen. I många av de gamla tidningshusen sitter svågerpolitiken i väggarna och på de lite coolare storstadstidningarna är det ingen konst att rita knullkartor som fyller hela väggar. Men utan att försvara fenomenet, så ändå — ”vår” bransch är inte unik. Kärlek på jobbet är ju inte heller ett nytt eller unikt fenomen. På många sätt tror jag egentligen inte att journalistiken förändrats i någon högre grad de senaste åren. Den pressetiska lägsta-nivån stiger och sjunker i cykler.

Men så tar många då istället fasta på den underbara bloggosfären som ska frälsa oss. Erika sätter rubriken: ”Bloggar är det enda ljuset på mediahimlen” och målar en ljusnande framtid. Medborgarjournalistik är vackert, och med paralleller till mitt älskade wikipedia är det lätt att sitta och hålla med. Bloggar är bra, och kommer att bli än mer kraftfullt. I det ligger kanske en fara.

För jag tror vi ska vara liiiite försiktiga ändå. Bloggskribenterna är också människor och har sina agendor, det har vi sett mer än ett exempel på. Volymen av bloggar skapar naturligtvis en större tröghet, men kikar man in på Bloggportalens topplista så är det oftast en och samma mindre grupp av bloggare som utmärker sig, som ligger i topp.

Och det lovar jag, det saknas inte relationer mellan de toppbloggarna. En del av dem vackra, konstruktiva och fruktsamma. Andra bittra. Och många av dem är så smutsiga, galna och osedliga att de får vilken personalfest som helst på Arenavägen att förblekna.

Jag gillar bloggar, jag tror på bloggar. Men jag tycker inte om ensidighet. Det finns bra krafter i de konventionella medierna och det finns ruttna ägg i den nya världen. Så låt oss fortsätta granskandet över hela linjen, och inte ge bloggarna så mycket rep att de hänger sig själva. De förtjänar bättre än att hajpas till döds för att expressen är idioter som inte tackar nej till ett oförtjänt pris.

Bilden? Erika och jag jobbade en gång på härliga magazinet Guru. Hatar fortfarande Bonniers passionerat för att de i total avsaknad av uthållighet drog ur proppen så fort den första .com-helsidan bokades av. Det kunde blivit en riktigt bra produkt av det där.

Har vi verkligen inte kommit längre?

Vännerna på nt.se har gjort om. Eller rättare sagt, vännerna på www.nt.se har gjort om - för utan www kommer man inte fram. Jag vet inte om det bara är jag som är känslig men det där tycker jag verkligen känns kass. Helt kass. Det är något jag förväntar mig av skanetrafiken.se och andra tomtar, men inte av Norrköpings tidningar som ju annars är offensiva och ofta ligger i framkant.

Vad jag tycker om omgörningen för övrigt? Jag vet inte än, jag blev så besviken när jag tittade på koden och sedan körde den genom validatorn...


För bövelen, Sören och gänget - vi ska väl ändå ha kommit längre än så här?

Parantes, utan att skryta. En css-guru av världsklass har varit inne på samma tema i en jämförelse mellan hd.se och gp.se (roger har jobbat med oss, men varit marginellt inblandad i själva jobbet, så hans åsikter anser jag är relevanta ändå).
”Failed vs. Unfailed redesigns of newspaper websites”

Apropå Expressens guldspade

Det blir extremt märkligt när man i juryns motivering kan läsa:

”…för att genom ett klassiskt grävarbete - i skarp konkurrens med både nya och traditionella medier – övertygande ha dokumenterat den verklighet som en nybakad minister velat dölja”

och har minsta hum om hur hela affären egentligen ligger till. Magnus Ljungkvist skriver bäst om det själv:

Visst kan man bli glad åt ett pris man inte fick...

Visst gjorde expressen ett gott arbete med att förvalta Magnus story, men det var lik förbannat hans gräv från början. Och i nya medier fick expressen stryk genom hela resan.

Det är ingen överdrift att säga att det stormar i bloggosfären...

Btw, tänkte jag kunde visa hur snygg tjänsten scribd är genom att presentera expressens egen förklaring av hur jobbet gick till. Roande läsning, i synnerhet under punkten tio där de hävdar att de inte kände till Magnus scoop. Frågan är väl om det nästan inte är ännu värre (om det nu vore sant alltså;)